Så låter SD:s propaganda

Vad pratar man om på Riks?

Sedan starten har Riks publicerat mer än 852 timmar videomaterial på Youtube. Hur tar man reda på vad som diskuteras i ett så stort material? Ett sätt är att titta igenom alla videos och försöka avgöra vad som är de huvud­sakliga samtals­ämnena i respektive klipp. För att sedan veta hur samtals­ämnet diskuteras ges varje samtals­ämne tre beskrivningar.

Det är den här uppgiften vi har använt AI för.

Aftonbladet har låtit omvandla all video till text och sedan använt AI:n GPT-4GPT-4GPT-4 är den senaste versionen av företaget OpenAIs AI, samma teknik som ligger bakom tjänsten ChatGPT. GPT är en statistisk algoritm som tränats på en stor mängd text. Konkret betyder det att GPT:s svar är det mest sannolika baserat på de texter den tränats på. För att ta ett enkelt exempel: Är en banan gul? Ja, för det är den färg som oftast används för att beskriva bananer i text. för att analysera texterna. AI:n har hittat ett eller flera samtalsämnen i varje video, och varje samtalsämne (markeras gult i texten) har fått beskrivningar (markeras gråblått) som visar hur ämnet diskuteras. Det här är alltså inte nödvändigtvis citat från klippet, utan det är AI:ns analys av hur ämnet diskuteras.

Som exempel kan vi ta ett klipp från september 2021 som heter ”Dagens parti­ledar­debatt samman­fattad av Riks” och är 21 minuter långt. Här lyfter AI:n tio olika samtals­ämnen. Ett är Magdalena Andersson som beskrivs som kompromisslös, hård och kall.

Samtalsämnet Sverige­demokraterna i samma klipp beskrivs som ihärdiga, nationalistiska och pionjärer.

Det finns utmaningar med att använda GPT, och du kan läsa utförligare om metoden bakom denna artikel här.

GPT pekar ut drygt 10 000 olika samtalsämnen i de olika klippen. Här nedan är de 25 mest åter­kommande samtals­ämnena enligt den.

Sverigedemokraterna och Social­demokraterna ligger ganska överlägset i topp, följt av immigration, regeringen, och Miljöpartiet.

Ämnena har fått 82 000 beskrivningar av GPT. För att få reda på om samtals­ämnen diskuteras på ett positivt, negativt eller neutralt vis har vi låtit en annan AIen annan AIHär har Aftonbladet använt sentimentanalysen ”Twitter-roBERTa-base” för att kunna klassa samtalsämnenas beskrivningar. Det är en AI som tränats på nästan 58 miljoner tweets. Som alla sentimentsanalyser är den inte hundraprocentig i sin träffsäkerhet. Till exempel klassas ”populär” och ”impopulär” som ”neutrala”, och ”nationlist” som ”negativt”. analysera be­skrivningarna och klassa dem. Nästan 59 000 är enligt AI:n neutrala, 22 000 negativa och drygt 1 100 positiva.

AI-analysen visar alltså att det finns en negativ slagsida i Riks videos om man jämför med hur mycket som kan beskrivas som positivt.

Inom beteendeforskning talar man ibland om ”negativity bias”. Det betyder att det som uppfattas negativt framkallar en starkare känslo­mässig reaktion hos människor än det som är positivt.

En negativ slagsida är därför inte särskilt märkligt om man är en nyhets­förmedling. Folk klickar oftare på det som är negativt. Det som skiljer Riks från andra nyhets­förmedlingar är åt vilket håll negativiteten riktas, samt vilket ut­tryck den har. Det blir tydligt när man under­söker hur video­klippens olika samtals­ämnen beskrivs.

Vi kan börja med två politiska frågor som har varit aktuella det senaste året. Elkrisen har eldat på diskussionen om vad som är fram­tidens elkällor. I Riks är det framför allt två sätt att producera el som diskuteras: vindkraft och kärnkraft. 

De här beskrivningarna är inte citat från Riks videoklipp, utan bör snarare ses som en samman­fattning av hur samtals­ämnena diskuteras.

Dick Erixon säger till Aftonbladet att han inte tycker att kanalen har ett ”sverige­demokratiskt” perspektiv i sin rapportering:

Vår ambition är att det ska vara en bred förmedling av konservativa perspektiv. Av de gäster vi har haft är det många som inte alls tillhör något etablerat politiskt parti.

Sedan Riks börjat få en allt större följar­skara har kanalen också fått allt större upp­märk­samhet. Den har anklagats av kritiker och politiska mot­ståndare för att ha en hård retorik som hetsar till hat och hot i politikens Sverige.

Aftonbladet har gått igenom allt som sagts i kanalen om några utvalda samtals­ämnen för att se hur samtals­tonen är. Hur talar man om olika samtals­ämnen? Uppmanar man till hat och hot?