VAD HÄNDER MED VÄDRET EGENTLIGEN?
Så påverkas Sverige av det nya extremvädret
Av: Johan Ekman
Publicerad 25 januari 2024
Året 2023 var det varmaste året som någonsin uppmätts i världen. Mer växthusgaser och extrema temperaturer innebär mer extremt väder – så även i Sverige.
Översvämningar, stormar, värmeböljor, extrem torka och snökaos. Det är inte konstigt att alla pratar om väder.
Aftonbladet kan i en unik grafik visa hur klimatförändringen drabbar områden i Sverige olika, och hur extremvädret 2023 slog till där du bor.
Sverige allt varmare
I Sverige var 2023 en fortsättning på en oroande utveckling: ett allt varmare väder. Grafen ovan visar medeltemperaturen i Sverige varje år jämfört med hur den var under slutet av 1800-talet.
Uppvärmningen sker dessutom snabbare i Sverige jämfört den globala utvecklingen.
Temperaturen ökar alltså. Men ökar den lika mycket överallt?
De högsta staplarna visar nästan 1,7 graders ökning, de lägsta på runt 0,5. Temperaturförändringen varierar mycket, samtidigt som man ser en tydlig ökning över hela landet.
Glaciären Sállajiegŋa breder ut sig i Arjeplogs kommun vid gränsen mot Norge. Den ligger i ett område med allt stigande temperaturer.
Foto: SiberianJay/Wikipedia
Parisavtalets gräns redan passerad
I Norrbottens inland ser man den högsta temperaturökningen i Sverige. Staplarna med röda toppar visar att här är temperaturökningen redan uppe i 1,5 grader Celsius. Det globala gränsvärdet som sattes som mål Parisavtalet är redan uppnått här i norr.
Och det är här vi hittar en stor del av Sveriges glaciärer – 60 procent av vårt lands glaciäryta finns i området.
Foto: CAROLINA BYRMO, Pressbild
Magnus Joelsson, klimatolog på SMHI, tror att kortare perioder med snö driver upp temperaturen i norr. Snö är vitt och reflekterar solljus, en effekt som kallas albedo.
– Minskat albedo ger en ökad uppvärmning lokalt och kan i sin tur leda till än snabbare snösmältning, säger Joelsson.
Ett minskat snötäcke innebär ökad uppvärmning, vilket ger mindre snö, och så vidare. Det är en cykel som förstärker sig själv, och den är extra påtaglig i norra fjällen.
Optisk bild baserad på satellitdata från NOAA/NASA från den 21 mars 2022. Bilden är bearbetad av SMHI.
När isen lägger sig på vintern är det torrare och kallare i kustområden. Men ökade temperaturer leder till att isbildningen i Bottniska viken blir mindre för varje år som går. Det påverkar temperaturen runt omkring.
– Då isen ligger under kortare perioder och på många håll kanske inte alls, ser vi en ökad uppvärmning. Särskilt längs Norrlandskusten, fortsätter Magnus Joelsson.
Man ser dock temperaturhöjningar längs nästan hela Sveriges östra kust – från Öland i söder till Luleå i norr.
– Vi har sett stora ökningar i havstemperaturen i Östersjön. Utöver förändringar i isutbredning spelar förmodligen minskad molnighet och därmed ökad solinstrålning in – framförallt under våren.
Enligt SMHI förväntas medeltemperaturen i Sverige fortsätta öka. Man uppskattar att den kommer att vara två till sex grader högre år 2100 jämfört medeltemperaturen åren 1961–1990.
Vad kommer de högre temperaturerna leda till?
Forskning har visat hur klimatförändringarna påverkar luftströmmar i atmosfären, så kallade jetströmmar. Det kan få stor påverkan på väder.
Magnus Joelsson hänvisar till en studie som visar att sådana luftströmmar över Skandinavien förändrats de senaste decennierna – något som kan ligga bakom ökade temperaturer och blötare klimat i Sverige.
Klimatförändringarna har, med andra ord, redan börjat påverka Sveriges väder.
Aftonbladet har undersökt vilket väder som stod ut det senaste året. Du kan i vår unika grafik se hur vädret förändrats där du bor.
Sett till hela landet var 2023 ett år strösslat med rekordväder. Nederbörden i januari och mars, torkan i maj och juni, regnet i juli och augusti och värmen i september.
Men vi börjar med det kanske mest aktuell, kylan efter årsskiftet.
Iskalla januari 2024
Det kan tyckas märkligt att ta upp kyla i en artikel som handlar om temperaturökningarna i klimatförändringarnas tid. Men vintern är den period då det är störst temperaturväxlingar – sett över ett dygn, en månad, eller mellan enskilda år. Enligt SMHI betyder det att vi även i framtiden kommer uppleva vintrar som både är betydligt varmare och kallare än medelklimatet.
Foto: Simon Eliasson
Kylan de tre första veckorna 2024 står ut i statistiken. Mest i norra Sverige och i Värmland. På bilden ser vi Kvikkjojkk som hade -40 grader efter nyår.
Ett kraftigt snöoväder slog till dagarna efter nyår och lamslog trafiken i stora delar av landet. På E22 i Skåne fastnade uppåt 1 000 trafikanter i snöovädret och bandvagnar behövdes sättas in för att undsätta dem som satt fast.
De tre första veckorna år 2024 står ut. Vecka 1 och vecka 3 har varit bland de kallaste på över 60 år. Jämfört januari tidigare år visade nästan var femte aktiv väderstation köldrekord i medeltemperatur – 44 stycken.
Nedan kan du se vilka 44 väderstationer som hade rekord i lägstatemperatur under de tre första veckorna 2024.
Väderkaoset 2023 – torka, regn och värme
Lasse Rydqvist, meteorolog på Klart.
Foto: Magnus Wennman
År 2023 var knappast det varmaste året som uppmätts. Enligt SMHI var det det kallaste sedan 2013. Lasse Rydqvist, meteorolog på Klart, sammanfattar året:
– Det var skralt med värme. Faktum är att det var fler kalla än varma månader jämfört med snittet 1991–2020.
Efter en blöt och ganska kall vår slog det över i slutet på april och i maj 2023. I nyhetsrapporteringen handlade det mycket om spådomar om en sommar som skulle vara som den 2018. Värmen kom och regnet slutade komma. För bönderna i Sverige blev det maximalt dåligt. Torkan blev för lång, värmen för kraftig, och när det sedan till sist började regna slutade det sedan inte.
För oss andra kom regnet lagom till semestern.
Året började med rekordnederbörd i januari för ett år sedan. Gisshult i Småland drabbades hårt – här Josef Piejko vid sitt hus. Regnet kom sedan tillbaka i mars – nästan var femte väderstation registrerade det regnigaste mars någonsin.
Foto: Lotte Fernvall
Torkan våren 2023
Det uteblivna regnet under maj och juni förra året innebar extrem torka på många platser i Sverige. Om man jämför med samma period tidigare år hade var femte station rekord i torka.
– Både april och maj bjöd på högtrycksväder med en hel del sol. Detta var, i kombination med mycket varma luftmassor under maj fram till midsommar, det som gav långvarig torka, säger Lasse Rydqvist.
Ett exempel är i Falun där torkan i maj och juni var den värsta sedan mätningarna startade år 1860.
Grafen visar sammanlagd nederbörd för väderstationen Falun-Lugnet för perioden 1 Maj–30 Juni under åren 2014–2023. Källa: Aftonbladet, Klart, SMHI.
Här kan du söka på hur vädret har förändrats där du bor.
Torkan under våren och juni drabbade många bönder. I Skåne var förstaskörden endast 25 procent av vad den brukar vara ett normalt år. I en artikel i Aftonbladet från i juni förra året säger Anders Wiström, bonde på Öland:
– Året har börjat skitdåligt, men än så länge kan det fortfarande ordna sig, förutom för spannmålen då. Det vi behöver är två kraftiga regn i sommar.
Det kom att bli mer än så.
Regnet juli–augusti
Generellt sett är regn under sommaren knappast sällsynt.
– Inte helt ovanligt – om vi ser statistiskt är juli årets regnigaste månad samtidigt som maj är den torraste, säger Lasse Rydqvist. Senast det var en regnig semesterperiod var 2017 då det också var skralt med värme under sommaren, fortsätter han.
Vad berodde regnet och kylan på? Klimatet?
– Den viktigaste är vart luftmassorna kommer ifrån. Vi hade många lågtryck som kom österifrån eller från sydost som gör att de östra landskapen får en blötare sommar, fortsätter han.
Regnet började i juli, och höll sedan i sig hela vägen till september. I augusti drog dessutom stormen Hans in och 136 väderstationer fick se det regnigaste augusti någonsin.
Rekordvarma september
Ett kallt och regnigt semesterväder avlöstes sedan av sensommarvärme. September 2023 utmärker sig enligt Lasse Rydqvist, även om det på helheten kanske inte stod ut särskilt mycket:
– Senast vi hade liknande avvikelser i hela landet var 2016 och även då slogs flera värmerekord för september månad.
Det som skilde 2023 från mängden var de kraftiga lokala värmeböljorna. Hela fem stationer slog den tidigare rekordtemperaturen för september på 17,1 grader. Förra året noterades 17,5 grader i Falsterbo för september månad – ett nytt rekord i Sverige.
Totalt var det mer än hälften av alla väderstationer som slog värmerekord i september – 122 av totalt 241.
Forskningen kan i dag tydligt koppla extremväder till klimatförändringen. Nederbörden väntas öka, men även förekomsten av kraftiga regnoväder.
– Generellt sett ökar sannolikheten för torka, kraftiga skyfall, värmeböljor och stora säsongsnederbördsmängder med ett varmare klimat, säger Magnus Joelsson.
Text och datajournalistik: Johan Ekman
Grafik: Ulrika Andersson, Johan Ekman och Paul Wallander
Utveckling: Ulrika Andersson och Rudolf Hersén
Video: Maria Sand
Läs mer om hur vi gjorde undersökningen här.
► Här får du senaste nytt om klimatet – varje dag
Om Aftonbladet
Chefredaktör och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
Support: Kontakta kundtjänst
Användarvillkor ● Personuppgiftspolicy ● Cookiepolicy ● Nyhetsbrev