Så kan avverkning ha påverkat raset

När det faller över 40 millimeter regn på ett dygn brukar det kallas skyfall. Under söndagen den 7 september föll 100 millimeter över Västernorrland, på bara några timmar.

Konsekvenserna går fortfarande inte att överblicka. En man dog i sin bil. Vägar spolades sönder och mängder av hus blev översvämmade. Skördar på åkrar förstördes.

Två sträckor av järnvägen kollapsade och enligt Trafikverket lär det vara stopp under veckor framåt längs Stambanan och Ådalsbanan. Vad kostnaderna för sam­hället blir har ännu ingen hunnit räkna på.

Statens haverikommission är inkopplad och SMHI utreder sig själva – borde man varnat tydligare?

Men förutom extremvädret, har flera noterat något annat som kan ha förvärrat allt: Avverkningarna. De är många, i närheten av flera av de värsta skadorna på vägar och järnvägen. Aftonbladets granskning visar att skogsbolag har avverkat, trots att vissa områden klassats med hög risk för ras.

Vi börjar med det urspårade timmertåget.

Fullvuxna tallar och granar reser sig högt mot himlen. Ändå är det en stor del av träden som inte syns för blotta ögat.

Deras rotsystem, under jorden, är enorma. Rötterna suger upp stora mängder vatten, och bildar som ett nät av armeringsjärn i jorden. Det här nätet är både poröst – det släpper igenom regnvatten – och starkt: det håller ihop marken så att den inte nöts bort eller rasar ihop.

Tas träden bort, blir jorden tätare, grundvattnet högre och förmågan att suga upp vatten drastiskt mindre. På ett kalhygge kan mängden vatten som rinner av marken öka med upp till 50 procent när det regnar, jämfört med om marken fortfarande hade varit en skog, enligt forskningsstudier och experter från bland annat Skogsstyrelsen som Aftonbladet pratat med.

Aftonbladet har granskat avverkningarna i närheten av 23 platser där vägar och järnvägen skadats värst i samband med skyfallet i Västernorrland.

Inom det som kallas avrinningsområdena, områdena där vatten rinner ned mot punkten där skadorna skedde, har 954 avverkningar skett under de senaste tio åren. Total har 4 300 hektar skog avverkats – vilket är 9,4 procent av dessa områden, under den här perioden.

En del av dessa avverkningar har också skett inom områden som Skogs­styrelsen pekat ut som särskilt känsliga, och klassat som risk för ras.

”Skogsbruk bidrar till samhällsnyttor”, skriver skogsbolaget SCA – Europas största privata skogsägare – på sin hemsida. Trots det har bolaget alltså avverkat 10 hektar sedan 2019 på Kärvstaberget där timmertåget spårade ur, i ett från Skogsstyrelsen särskilt utpekat rasriskområde.

Det här är inte en enskild händelse, utan något systematiskt, avslöjar Aftonbladets granskning.

I hela Sverige har totalt 182 kvadrat­kilometer skog – en yta större än Malmö kommun – avverkats under det senaste decenniet inom områden som myndigheten pekat ut som högrisk­områden för ras.

Och konsekvenserna av det kan nu förstärkas.

När extremväder som torka och skyfall blir allt vanligare, på grund av våra utsläpp av växthusgaser, så är behovet av stabila, intakta skogs­marker ännu större.

– Vi vet att klimatförändringarna och sådana här händelser med kraftiga skyfall kommer öka, säger Lennart Svensson, nationella skade­samordnare vid Skogsstyrelsen.

Så blir marken stabil av skog

• Trädens kronor fångar och bromsar regn. En del av vattnet avdunstar direkt, resten droppar långsammare ner eller rinner längs stammen. Det dämpar flödes­toppar och minskar omedelbar avrinning.
• Förna (löv, barr och kvistar) och rötter luckrar upp jorden och gör den mer porös så att vatten kan rinna ned och mindre vatten samlas på ytan.
• Rötterna tar också upp vatten, och hjälper jorden att hålla och släppa igenom vatten jämnare över tid.
• Rötter fungerar som armering som binder ihop jord­partiklar och ökar håll­fastheten – särskilt i slänter och längs vattendrag.

Källor: U.S Geological Survey, FN:s mat och jordbruks­organisation FAO, Root Reinforce­ment in Slope Stability Models: A Review, artikel i Geosciences 2021

Inne på myndigheten är man väl medveten om problemet. Efter skyfallet i Väster­norrland har hans kollegor analyserat hyggen, särskilt kring ur­spårningen av tåget med ammunition vid Stugusjön.

– Vi kan konstatera att det varit en hel del avverkningar där. Hur det påverkat har vi inte analyserat, säger Lennart Svensson.

Däremot har fenomenet studerats länge, och studier från Nordamerika till Europa pekar alla mot samma sak, som flera forskare Aftonbladet talat med konstaterar.

– Rent generellt kan man säga att större avverkade arealer bidrar till en ökad risk för ras och erosion, framför allt i sluttningar och branter.

Enligt Jan Darpö, professor i miljörätt vid Uppsala universitet, har Skogsstyrelsen rätt att hindra skogsägare från att kalavverka där det finns rasrisk.

– De kan använda Miljöbalken och kräva samråd i erosionskänsliga områden och ställa krav på skogsägarna.

Lennart Svensson på Skogsstyrelsen menar att det saknas kunskap och resurser hos myndigheten. Exempelvis fanns inte platsen där tåget med ammunition spårade ur med bland utpekade riskområden, vilket den borde ha gjort.

– Man behöver göra klimatanpassningar på landskaps­nivå. Men vi har inga verktyg för det. Vi behöver skarpare verktyg och mer underlag för vår tillsyn.

Det enda Skogsstyrelsen i princip kan göra i dag är att ge råd, enligt Lennart Svensson.

– Det finns alternativa hyggesmetoder, och man kan fråga sig hur stora hyggena ska vara. Det är ofta en väckarklocka när sådant här händer, säger han.

Hans-Örjan Nohrstedt är docent i skoglig marklära vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Han är nu pensionär och också aktiv i Naturskyddsföreningen. Han beskriver det som skett i området som ”en tsunami”.

– Jag förutsätter att det tillsätts en haverikommission. Eftersom skogsmark helt dominerar landskapet bör en viktig uppgift vara att granska skogsbrukets roll, framför allt kalhyggena. Och redan nu borde de stora skogsbolagen sätta sig och se över var och hur de avverkar.
 

Aftonbladet pratar med en man som hade svårt att ta sig hem, på grund av de sönderspolade delarna av riksväg 90. Han jobbar själv med skogsbruk men har inte reflekterat över att avverkningar kan ge större risker vid skyfall.

– Man vet ju att vattnet höjs om man avverkar träden, men man tänker inte på att det ska påverka när det sker sådant här, säger han.

Längre bort längs Riks-90, i lilla byn Kyrkdal bor familjen Dahlgren. Längs bergsslänterna som sluttar ned mot dalen har stora hyggen tagits upp under de senaste åren, visar Aftonbladets granskning. Tomten utanför deras hus förvandlades till en insjö som även dränkte den lilla vägen ut från gården.

– Det var omöjligt för oss att ta oss härifrån med bilarna. Vi blev fast här på gården i två dygn, säger Anja Dahlgren.

Sönerna Noel och Liam roade sig med att åka skoter på vattnet.

– Men det är klart det är otäckt att inte kunna ta sig någonstans. Det är olustigt, särskilt när man tänker på att det kommer bli värre, säger Anja Dahlgren.

På en höjd ovanför huset finns en färsk avverkning.

– Det är ingenting som man tänkt på så, säger maken Jörgen Dahlgren.

Ett av skogsbolagen som äger mark i de drabbade områdena är Holmen. Magnus Andersson, chef Skog och Mark för bolagets region Nord, skriver i ett mejl att Holmen arbetar aktivt för att förebygga erosion, ras, slamströmningar och skred, att man följer Skogs­styrelsens råd och karta över riskområden. ”Vidare använder Holmen konsekvent en arbets­metod i skörd och gallring där grenar och toppar används i körvägarna för att minimera risk för erosion”.

Har skogsbolag som ni något ansvar, när sådana här skador uppstår nära era avverkade områden?

”Förra veckans oväder i Västernorrland påverkade delar av Holmens marker. Skogs­bilsväg­nätet och även allmänna vägar har påverkats kraftigt med omfattande skador på många ställen i geografin. Holmens högsta prioritet har varit att säkra framkomlighet för allmänhet och räddningstjänst och vi har avsatt resurser för att stötta Trafikverket i deras arbete med att säkra framkomlighet.”

SCA:s presschef Robert Östholm skriver i ett mejl att bolaget kan konstatera att det är cirka 100 meter skog och en väg mellan avverkningsytan och den underminerade banvallen och ”att det inte förefaller skett några ras på avverkningsytan eller mellan ytan och banvallen”.

”Vi har inte för avsikt att föregå den formella utredningen och spekulera i samband mellan en nästan sju år gammal avverkning och en naturkatastrofs konsekvenser på en annan plats.”

Under torsdagen ska ett möte hållas på Skogsstyrelsen för att diskutera vidare utredning av kalhyggenas påverkan på skadorna i Västernorrland.

Aftonbladet söker landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).

Konsekvenser av skyfallet i Västernorrland:

• En man i 75-årsåldern avled, då hans bil åkte ned i en spricka i en sönder­spolad väg.
• Det blev störningar för ambulanser och andra samhällsviktiga funktioner som hemtjänsten.
• Ett godståg med ammunition spårade ur och på en annan sträcka spårade ett tåg med timmer ur. Det här har påverkat tågtrafiken i Norrland kraftigt.
• Stora skördar av bland annat potatis har förstörts när åkrar översvämmats.
• Gods för många miljoner har fastnat i norrland, bland annat ett tåg lastat med norsk lax för 10-tals miljoner kronor.

Så har vi gjort granskningen:

Med data från Trafikverket och med hjälp av egna analyser av rapporterade skador i media, har Aftonbladet tagit fram positionerna för de 23 svåraste skadorna på vägar och järnväg i samband med skyfallet i Västernorrland den.

Med hjälp av forskare vid SMHI har avrinnings­områdena till mot­svarande punkter tagits fram med hjälp av AI-modellering.

Detta kartskikt har jämförts med kartskikt från Skogsstyrelsen som visar utförda av­verkningar mellan 1 januari 2015 och 1 september 2025, för att se vilka av­verkningar som gjorts inom avrinnings­områdena och hur stor den ytan är.

Vi har även jämfört karterad risk för ras från Skogs­styrelsen med utförda av­verkningar i hela landet.