Hur blev vi pandemins försökskaniner?

Aftonbladet granskar den svenska coronastrategin

Av: Johan Ekman

”Vi har sprungit ett maraton”, säger statsepidemiolog Anders Tegnell på en presskonferens i april i år.
Orden är ett försök att peppa en befolkning som har plågats av en smitta som aldrig tycks ge sig.

Men frågan många ställer sig är: Varför har vi ägnat oss åt lång­distans­löpning medan andra länder spurtat?

På vilket sätt skiljer sig vårt agerande jämfört med omvärldens?

Och vad fick det för konsekvenser?

Låt oss ta det från början.

Den 31 december 2019 kom de första rapporterna om ett nytt virusutbrott i Hubei-provinsen i Kina. Ett antal personer som besökt en fiskmarknad i den kinesiska staden Wuhan hade under december lagts in på stadens sjukhus. De hade feber, hosta och svårt att andas.

Till en början spekulerades det om att det var ett nytt utbrott av lungsjukdomen sars, en smittsam och dödlig virussjukdom som drabbade Asien i början av 2000-talet. Då, 2003, insjuknade omkring 8 000 personer och över 750 dog. Kina kritiserades den gången för att ha mörkat virusets framfart, något som hade försvårat arbetet med att hejda spridningen av sars.

Tidigt i januari 2020 trodde experter att något liknande sarsutbrottet var osannolikt. Sveriges högsta ansvariga tjänsteman, statsepidemiolog Anders Tegnell, var en av dem. Forskningen och diagnostiken hade kommit långt sedan sars. Dessutom verkade det nya viruset i Wuhan inte vara lika smittsamt: ”Det är fullt möjligt att bryta smittspridningen, bara man håller koll på patienterna och håller dem isolerade och sköter dem enligt bra rutiner”, sa han i en intervju med TT den 16 januari.

Erfarenheterna från sars hade gett upphov till ett internationellt samarbete där man genom olika nätverk tidigt skulle upptäcka och stoppa smitta. Kina hade exempelvis byggt upp ett smittskyddssystem i världsklass. Bland annat hade de upprättat smittskyddscentraler i alla större kinesiska städer.

Minnena från sarsepidemin visade sig också vara levande i övriga Sydostasien under början av 2020. Kinas grannländer agerade snabbt och de införde en rad åtgärder tidigt. I Hongkong och Singapore tvingades resenärer från Wuhan genomgå särskilda kontroller. I Sydkorea rekommenderades resande till Kina vara försiktiga och inte vidröra vilda djur eller hönsfåglar.

Trots det spred sig viruset.

Bekräftade fall dök upp i Japan, Sydkorea och Thailand den 20 januari, och i USA dagen därpå. Den 23 januari beslutade myndigheterna i Peking att sätta hela elvamiljonersstaden Wuhan i karantän. Utegångsförbud infördes och alla resor från staden stoppades. Även andra miljonstäder i Hubei stängdes ned.

Stringer / Getty Images AsiaPac

Jiangtan-parken i Wuhan, den 27 januari, 2020. Hela staden är satt i karantän.

Stringer / Getty Images AsiaPac

Ett nyord etablerade sig – lockdown, en total nedstängning av samhället och isolering av dess invånare. FN:s världshälsoorganisation, WHO, beskrev Kinas spektakulära åtgärder som ”nytt för forskningen”.

I Kina ansågs nedstängningarna helt nödvändiga för att viruset inte skulle spridas i samma takt i övriga landet. Samtidigt som smittotalen ökade i Hubei inföll det kinesiska nyåret. Hundratals miljoner kineser planerade att resa hem till släkt och vänner, något som riskerade att leda till en explosion av nya fall över hela landet.

Krisens allvar blev uppenbar på sociala medier. Videoklipp som visade scener inifrån Wuhans sjukhus dök upp. Långa köer med patienter slingrade sig genom korridorerna, personer med ansiktsmask låg livlösa på golvet och bilder på desperat och utarbetad sjukvårdspersonal spreds över världen. Paniken var uppenbar. Sjukhusen blev snabbt överfulla och man tvingades neka patienter vård.

Scener inifrån ett av sjukhusen i Wuhan i januari 2020. Flera videoklipp liknandes det här spreds på sociala medier. Enligt personen i klippet ska det ligga döda kroppar på golvet.

Oron för sjukvårdens kapacitet fick Kina att bygga två nya sjukhus med plats för 2 300 covidpatienter. Det ena stod färdigt efter bara åtta dagar. Vårdpersonal flögs sedan in till Wuhan från hela Kina, varav hundratals kallades in från armén.

TT NYHETSBYRÅN

Grävmaskiner som bygger ett nytt fältsjukhus i Wuhan i centrala Kina. Bilden är tagen den 24 januari, 2020.

TT NYHETSBYRÅN

I slutet av januari stod det klart att människor kan sprida viruset vidare till andra människor. Kina larmade också om risken att viruset muterar, något som i sådana fall skulle kunna snabba på smittspridningen ytterligare. Ungefär samtidigt, i Hongkong, bekräftades fem fall den 25 januari. Stadens myndigheter beskrev situationen som ett nödläge och beslutade att stänga stadens skolor till den 17 februari.

Det var nu dödstalen i Kina sköt i höjden. På en vecka, mellan 23 och 30 januari 2020 ökade antalet döda nästan tiofaldigt, från 17 till 162.

Här någonstans blev krisens allvar uppenbar. Två olika förhållningssätt om hur viruset borde bekämpas etablerade sig. Några ansåg att myndigheterna borde göra allt man kunde omedelbart. Trots Kinas dittills mycket kraftfulla åtgärder växte kritiken om att man inte hade agerat i tid. Till exempel hade varningar om smitta under december 2019 ignorerats av det lokala styret i Wuhan.

Ett annat förhållningssätt var att man inte skulle fatta förhastade beslut baserat på rykten och spekulation, utan i stället agera när man hade mer pålitlig information.

Även om ett fall skulle dyka upp här i Sverige så förändrar det inte så mycket

I Sverige manade Folkhälsomyndigheten till lugn. Anders Tegnell intervjuades i Aftonbladet den 22 januari. Han menade då att det i Sverige inte fanns skäl till oro. Varningarna från Kina om att viruset kan mutera var ”ren spekulation i nuläget”. ”Vi har erfarenhet av att det dyker upp sådana här fall runtom i världen, och även om ett fall skulle dyka upp här i Sverige så förändrar det inte så mycket.”

Samma dag, onsdagen den 22 januari, höll WHO:s rådgivande expertpanel ett krismöte. De skulle fatta beslut om det nya viruset i Kina borde klassas som ett ”internationellt hot mot människors hälsa”, det vill säga om smittan riskerade att få internationell spridning. Ett ja skulle innebära att WHO kunde inleda större internationella samarbeten för att stoppa spridningen. Expertgruppen var delad i frågan, men landade slutligen i att det var för tidigt att klassa krisen som ett internationellt problem. ”Missta er inte. Det här är en kris vi ser i Kina, men den har ännu inte blivit en global hälsokris”, sa WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus efter mötet.

En vecka senare, den 30 januari, klassades till sist viruset som ett internationellt hot. Då hade smittan spridit sig till 20 länder. Bland annat till Tyskland, Frankrike och Finland här i Europa.

WHO framhöll i sitt beslut att man måste stödja länder med svaga hälsosystem, men också att man inte skulle agera förhastat och skada handel och resande i världen. Folkhälsomyndigheten skrev samma dag på sin hemsida att ”risken för smittspridning i samhället i Sverige bedöms fortfarande som låg”. Två dagar senare hade fall bekräftats i Italien, Spanien, Ryssland, Storbritannien – och Sverige.

Den första vågen

Torsdagen den 30 januari kontaktade en kvinna i 20-årsåldern sjukvården i Jönköping. Hon hade varit på besök i Wuhan och hade känt av symtom. Hon var inte allvarligt sjuk, men hämtades ändå med ambulans för att minska risken för smittspridning. Dagen efter bekräftades det att hon var det första fallet av det nya coronaviruset i Sverige.

Det dröjde nästan fyra veckor tills det andra fallet bekräftades den 26 februari. Risken för allmän samhällsspridning, det vill säga att smittan sprider sig helt okontrollerat inom Sveriges gränser, bedömdes fortfarande som låg.

Sedan gick det mycket fort. En vecka senare hade 62 fall bekräftats. En vecka efter det – 620. Den första vågen av covid-19 var ett faktum. Det är nu Sveriges strategi började utmärka sig. Vissa länder bestämde sig för att ta till maximala åtgärder så snart som möjligt. Men i Sverige skulle det dröja.

I debatten om Sveriges coronastrategi har Norge ständigt använts som jämförelse. Nedan visas en tidslinje där Norge och Sverige jämförs sida vid sida. Syftet är att ge perspektiv på Sveriges agerande. Vad gjordes, och när? När gjordes motsvarande i Norge?

Punkterna visar enskilda dagar med viktiga händelser. Staplarna visar hur många nya smittade som bekräftades varje dag, Norges smittade till vänster i blåa staplar, Sveriges till höger i gula staplar. På tidslinjen finns också viktiga händelser som skedde i övriga världen.

Norge
Sverige
Februari
Mars
April
Maj
9 SMITTADE
9 SMITTADE
4 SMITTADE
4 SMITTADE
39 SMITTADE
39 SMITTADE
195 SMITTADE
195 SMITTADE
294 SMITTADE
294 SMITTADE
386 SMITTADE
386 SMITTADE
116 SMITTADE
116 SMITTADE
78 SMITTADE
78 SMITTADE
26 SMITTADE
26 SMITTADE
27 SMITTADE
27 SMITTADE
8 SMITTADE
8 SMITTADE
13 SMITTADE
13 SMITTADE
59 SMITTADE
59 SMITTADE
196 SMITTADE
196 SMITTADE
314 SMITTADE
314 SMITTADE
486 SMITTADE
486 SMITTADE
738 SMITTADE
738 SMITTADE
707 SMITTADE
707 SMITTADE
532 SMITTADE
532 SMITTADE
455 SMITTADE
455 SMITTADE

Den 1 Februari 2020

Sverige

Regeringen klassar det nya coronaviruset från Kina en allmänfarlig och samhällsfarlig smitta. Beslutet innebär att svenska myndigheter bättre kan förbereda sig om viruset skulle börja sprida sig i Sverige.

Den 11 Februari 2020

Världen

WHO ger den nya virussjukdomen namnet "corona virus 2019", förkortat "covid-19".

Den 14 Februari 2020

Världen

Första dödsfallet bekräftas i Europa. En kinesisk turist med covid-19 dör på ett sjukhus i Paris.

Den 21 Februari 2020

Världen

Det första större utbrottet av covid-19 i Europa bryter ut i norra Italien. Antalet bekräftade fall ökar från 20 till nästan 900 på en vecka.

Den 23 Februari 2020

Världen

Helgen 21-23 februari införs strikta restriktioner i norra Italien för att bromsa smittan. Ett dussin städer i regionerna Lombardiet och Veneto sätts i karantän. Regionernas skolor och universitet stängs ned i minst 30 dagar.

Den 24 Februari 2020

Världen

WHO släpper rapport som hyllar Kinas hantering av smittspridningen: "det mest ambitiösa, smidiga och aggressiva arbetet för att stoppa smitta någonsin".

Den 26 Februari 2020

Norge

Det första fallet av covid-19 bekräftas i Norge. En person i Tromsö som nyligen kommit hem från en resa till Kina och är symtomfri testas positivt.

Sverige

Samma dag bekräftas det andra fallet av covid-19 i Sverige. En person som vårdas i Göteborg testas positivt. Personen insjuknade efter att ha kommit hem från en resa till norra Italien.

Den 2 Mars 2020

Sverige

Direktflyg mellan Iran och Sverige stoppas. Transportstyrelsen drar tillbaka trafiktillståndet för flygbolaget Iran Air. Skälet är att smittan i Iran framstår som utom kontroll och svenska myndigheter anser att landet inte gör tillräckligt för att stoppa smittspridningen.

Den 4 Mars 2020

Sverige

Folkhälsomyndigheten bjuder in till den första "myndighetsgemensamma" presskonferensen som hålls tillsammans med Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. I tre månader framöver hålls pressträffen varje vardag kl 14.

Världen

Skolor och universitet stängs i hela Italien. Man förbjuder också publik på samtliga större sportevenemang.

Den 6 Mars 2020

Norge

Antalet smittade i Norge har nu nått över 100. De flesta fallen är personer som befunnit sig i norra Italien.

Sverige

Även Sverige passerar 100-strecket i antalet bekräftad fall av covid-19 – totalt 146 smittade. Samma dag kommer rekommendationer från Folkhälsomyndigheten att undvika resor till och från norra Italien.

Den 7 Mars 2020

Sverige

Finalen i Melodifestivalen genomförs på Friends Arena i Stockholm. Minst 27 000 besökare väntas vara på plats. Samma kväll genomförs danska motsvarigheten utan publik i Köpenhamn.

Världen

Italien sätter hela regionen Lombardiet och dess 16 miljoner invånare i karantän.

Den 8 Mars 2020

Världen

Italien rapporterar för första gången fler än 100 nya dödsfall på ett dygn. Tre dagar senare är samma siffra 200.

Den 9 Mars 2020

Världen

Premiärminister Giuseppe Conte sätter hela Italien i karantän. "Stanna hemma" blir budskapet till landets 60 miljoner invånare.

Den 10 Mars 2020

Norge

Norska Helsodirektoratet utfärdar en rekommendation om att alla som kan ska jobba hemifrån. Förhoppningen är att detta drastiskt minskar användandet av kollektivtrafiken i landet.

Sverige

Folkhälsomyndigheten höjer risknivån till "mycket hög risk" för allmän samhällsspridning – den högsta på en femgradig skala. "Allmän samhällsspridning" innebär att smittspridningen i samhället är så omfattande att det inte längre går att smittspåra och stoppa smittkedjor. Man rekommenderar också anhöriga att undvika besök på Sveriges sjukhus och äldreboenden.

Den 11 Mars 2020

Norge

Norge förbjuder sammankomster med fler än 500 deltagare.

Världen

Världshälosorganisationen klassar utbrottet av covid-19 som en pandemi: "Alla länder kan fortfarande ändra utvecklingen ... Flera har visat att viruset kan stoppas och kontrolleras."

Den 12 Mars 2020

Norge

Norges statsminister Erna Solberg håller presskonferens och meddelar att "de mest ingripande åtgärderna som Norge har genomfört i fredstid" införs. Förskolor, skolor och universitet stängs till och med 13 april, något som kan komma att förlängas. Frisersalonger, massagesalonger, hud- och nagelvårdssalonger, restauranger, pubar och gym tvingas också stängas ned. Kultur- och idrottsevenemang ställs också in.

Sverige

Alla allmänna sammankomster med fler än 500 deltagare förbjuds. Reglerna gäller för alla typer av evenemang som inte är stängda för allmänheten.

Den 13 Mars 2020

Sverige

Folkhälsomyndigheten byter nu kurs. fram tills nu har man testat personer med sjukdomssymtom som befunnit sig i riskområden och genom smittspårning försökt stoppa virusets framfart. Det är Sveriges regioner som sköter testning och smittspårning, men eftersom deras resurser är begränsade och smittspridningen så pass omfattande ska nu patienter och personal inom sjuk- och äldrevård i stället prioriteras: "Syftet är att hindra att smittan sprids inom sjukvården och äldreomsorgen".

Den 14 Mars 2020

Norge

Från och med nu ska alla som anländer till Norge sitta i karantän i 14 dagar innan de släpps in i landet. Reglerna gäller alla förutom resenärer från Finland och Sverige.

Den 15 Mars 2020

Norge

Norge stänger gränsen för alla som saknar uppehållstillstånd. Undantag är familjemedlemmar som har anhöriga i Norge och svenska jobbpendlare.

Den 16 Mars 2020

Norge

Kommuner i Nordnorge inför karantänsregler för norrmän från södra delar av landet. Anledningen är att smittspridningen i norr är så pass mycket lägre.

Sverige

Folkhälsomyndigheten rekommenderar alla personer över 70 år att kraftigt begränsa sina sociala umgängen "tills vidare". Man rekommenderar också alla som har möjlighet att jobba hemifrån.

Den 17 Mars 2020

Sverige

Regeringen rekommenderar att gymnasieskolor och universitet stängs. Undervisning bör i stället ske på distans. Elever i grundskolan ska fortsätta få undervisning på plats.

Den 19 Mars 2020

Norge

Norska regeringen inför det kontroversiella "hytteforbudet". Norrmännen får inte längre åka till sina sommarstugor. Regeringen hoppas att förbudet ska minska resandet inom landet och göra det glesare i kollektivtrafiken. De som bryter mot regeln får böta 15 000 norska kronor. Om man inte kan betala blir straffet tio dagar i fängelse.

Sverige

Regeringen inför inreseförbud från länder utanför Europa efter önskemål från EU-kommissionen och Europeiska rådet. Folkhälsomyndigheten avråder nu också från längre resor inom landet om de inte är absolut nödvändiga.

Den 22 Mars 2020

Sverige

Statsminister Stefan Löfven håller ett direktsänt tal till nationen i Sveriges television. I talet fokuserar han på varje medborgares individuella ansvar: "Det kommer några få, avgörande stunder i livet då du måste göra uppoffringar inte bara för din egen skull utan också för att ta ansvar för din omgivning, för dina medmänniskor, och för vårt land".

Den 24 Mars 2020

Norge

Norge skärper reglerna för hur många man får umgås med utomhus. Sällskap får inte vara fler än fem personer.

Den 29 Mars 2020

Sverige

Maximalt antal personer som får vistas vid allmänna sammankomster och offentliga evenemang sänks från 500 till 50 personer.

Den 1 April 2020

Norge

Toppen på antalet inlagda covidpatienter nås i Norge – 324 inlagda på sjukhus, varav 114 är i behov av intensivvård. I Sverige låg det samma dag totalt 1 320 covidpatienter på svenska sjukhus.

Sverige

Kollektivtrafiken uppmanas nu att begränsa antalet resenärer och anpassa antalet turer så trängsel inte uppstår. Butiker, köpcentrum och gallerior rekommenderas att begränsa antalet kunder som kan vistas i deras lokaler. Folkhälsomyndigheten vill också att man inför anvisningar som hindrar trängsel när man ska betala. Från och med nu råder också besöksförbud på alla Sveriges äldreboenden.

Den 14 April 2020

Sverige

Dagens nyheter publicerar en uppmärksammad debattartikel på DN Debatt. I den framför 22 forskare hård kritik mot den svenska coronastrategin i allmänhet, och Folkhälsomyndigheten i synnerhet.

Den 16 April 2020

Sverige

Ändringar i smittskyddslagen klubbas igenom i riksdagen. Regeringen ges nu mer makt att stänga olika verksamheter i samhället. Till exempel ska man få möjligheten att kunna tvinga köpcenter och restauranger att stänga ned. Ändringarna är tillfälliga och ska gälla i tre månader.

Den 20 April 2020

Norge

Förbudet för norrmännen att resa till sina sommarstugor, det så kallade "hytteforbudet" hävs.

Den 21 April 2020

Sverige

Den högsta siffran på nya dödsfall rapporteras från Folkhälsomyndigheten – 185 döda. Dödstalen lider dock av fördröjning. Många av de dödsfall som dagligen presenteras skedde långt tidigare. Ibland veckor före de rapporterats. I själva verket var toppen i antalet döda mellan 8 och 15 april.

Den 27 April 2020

Sverige

Nu nås toppen i antalet inlagda covidpatienter på Sveriges sjukhus. Totalt är 2 307 patienter inlagda, varav 541 behöver intensivvård.

Den 2 Maj 2020

Världen

Antalet döda i världen överstiger nu 250 000, en ökning med nästan 20 procent på en vecka.

Den 11 Maj 2020

Norge

Nästan två månader efter att skolorna stängde får nu norska elever i alla årskurser återvända till sina klassrum. De måste dock följa regler för att hindra smittspridning. Yngre elever måste delas upp i mindre grupper och äldre måste hålla minst en meters avstånd.

Sverige och Norden

Coronavåren 2020 var kaosartad. Varje dag kom nyheter om nya länder som drabbats och ledare som tog i med hårdhandskarna för att stoppa smittspridningen.

Sveriges ledarskap valde i stället att ta det försiktigt. Hellre råd och information än drastiska och förhastade åtgärder. Till exempel var Sverige det enda landet i hela EU som inte stängde grundskolorna förra våren. Men utöver det, var verkligen Sveriges strategi unik? Hur såg den ut i en jämförelse med andra länder?

Ett forskarlag vid Oxfords universitet i England bestämde sig i mars förra året för att undersöka länders olika coronastrategier. Man skapade en databas där länders agerande under pandemin kartlades. Infördes lockdown? Hur kraftig var den? Var den regional eller gällde den hela landet? Resultatet blev databasen Oxford Government Response Tracker. I den kan man se och jämföra om och i sådana fall när länder stängde skolor, stängde gränser eller förbjöd sammankomster. Men också hur hårda eller milda restriktionerna varit. Allt samlas i en siffra, ett värde på ett lands nedstängningsnivå (kallat ”Stringency index” i databasen).

Nedstängningsnivån kan som mest vara 100. Då har hela landet stängts ned. Inga skolor är öppna, kollektivtrafiken är nedstängd, man får inte lämna sitt hem, landets gränser är stängda för in- och utresa och man får inte färdas fritt inom landet. Ju högre värde, desto kraftfullare lockdown. Ett lägre värde tyder mer på rekommendationer och informationskampanjer än hårda nedstängningar.

Sveriges långa trappa

Aftonbladet har med hjälp av data från Oxford analyserat Sveriges nedstängningsnivå. Vi har undersökt om Sverige sticker ut i hur man agerat för att hindra smittspridingen genom att sedan jämföra med andra länder i Europa. Resultatet visar att vi under våren 2020 var långsammare och mildare än större delen av Europa.

Här nedan jämförs Sveriges nedstängningsnivå med Norges under våren 2020. Ju högre kurvorna går, desto högre nedstängningsnivå och hårdare lockdown.

Sverige (den gula linjen) rör sig mer gradvis, medan Norge tar ett kraftigt kliv upp i nedstängningsnivå i början av mars 2020.

Skillnaden mellan Sverige och Norge är tydlig. Sveriges kurva ökar stegvis som en trappa medan Norges är mer dramatisk – de stängde ned snabbare och hårdare. Samma mönster ser man om man jämför med Danmark:

Och Finland:

Blå linjen här är Finlands nedstängningsnivå jämfört Sveriges

Sverige långsammare än sina grannar

Aftonbladet har undersökt hur lång tid det tog för länder att införa maximal nedstängning från att smittspridningen tog fart. Med andra ord, hur lång tid det tog för ett land att uppnå vad landet självt ansåg var de starkaste åtgärderna som krävdes för att stoppa smittan.

Här är ett diagram som visar vad vi undersöker. Den gröna linjen är Sveriges nedstängningsnivå enligt Oxfords data. Den gula är smittspridningens utveckling i Sverige under samma period. Den gråa ytan visar hur lång tid det tog för Sverige från dess att smittspridningen började ta fart, tills man införde maximala restriktioner.

Den gråa ytan visar perioden det tog för Sverige att införa maximala restriktioner från dess att smittspridningen tog fart. Toppen nåddes den första april.

Pilen i diagrammet ovan visar när Sverige nådde toppen av coronarestriktioner. Det tog Sverige 29 dagar från dess att smittan tog fart tills maximala restriktioner var på plats. Det var fem dagar långsammare än Finland, åtta dagar långsammare än Norge och 15 dagar långsammare än Danmark.

Här är samma graf för Danmark. Den visar hur mycket snabbare de var på att svara på smittspridningen.

Danmarks nedstängninsnivå jämfört smittspridningen under våren 2020. De var både snabbare och hårdare än Sverige.

Sverige och Europa

Jämför man med samtliga 41 länder i Europa var det tio länder som var långsammare än Sverige våren 2020. Långsammast var Spanien (35 dagar), Storbritannien (42) och San Marino (45). Sverige hade inte heller någon särskilt sträng nedstängning. Endast tre länder var mildare i sina restriktioner förra våren: Belarus, Island och Andorra.

Sverige och våra grannländer låg inledningsvis nära varandra i när man införde åtgärder. Anders Tegnell berättade i intervjuer att han samtalade med sina nordiska kollegor om strategier flera gånger i veckan. Inledningsvis var de överens om hur man bör agera. Men sedan hände något i mitten av mars. Danmark, Norge och sedan Finland ökade då kraftigt restriktionerna. Deras kurvor tog ett större kliv upp, medan vi fortsatte vår utdragna, gradvis stegrande trappa uppåt.

Över hela Europa såg man i mitten på mars sådana brant stegrande kurvor. Många länder avvaktade inledningsvis, men runt mitten av mars stängde man ner.

Mars 2020 – helomvändning och panikåtgärder

Startskottet var den 9 mars när hela Italien sattes i karantän. Samma vecka skenade smittspridningen över hela Europa. Antalet bekräftade fall fördubblades i Frankrike, tripplades i Tyskland, fyrdubblades i Storbritannien och femdubblades i Spanien. I Danmark ökade det från drygt 90 bekräftade fall på måndagen till över 800 på fredagen.

Onsdagen den 11 mars kom nya bud från Danmark. Förskolor och skolor skulle hållas stängda och alla offentligt anställda som hade möjlighet skulle jobba hemifrån. Bibliotek, barer och nattklubbar fick inte längre ha öppet. Fredagen den 13 mars gick Danmarks regering emot sina egna expertmyndigheters rekommendationer och meddelade att man skulle stänga landets gränser. Norge kom med samma besked dagen därpå.

Vidar Ruud / TT NYHETSBYRÅN

Gränsövergången mellan Sverige och Norge vid Svinesund, den 16 mars, 2020.

Vidar Ruud / TT NYHETSBYRÅN

Anders Tegnell kallade beslutet ”fullständigt meningslöst” i en intervju med Aftonbladet. ”Det här går inte att hålla borta” fortsatte han. Polen stängde gränsen samma dag.

Spanien införde samtidigt nationellt nödläge på lördagen. Tyskland berättade på söndagen att gränserna mot Frankrike, Österrike och Schweiz skulle stängas. Frankrike meddelade måndagen den 16 mars att även de skulle stänga sina gränser.

Storbritannien vänder – Sverige ensamt kvar

I Storbritannien ville premiärminister Boris Johnson i början av pandemin till varje pris undvika nedstängningar i samhället. I stället rekommenderade man folk att stanna hemma om de var sjuka och fokuserade på att skydda gamla och sjuka i riskgrupper. Förhoppningen var att smittan skulle spridas långsamt bland befolkningen så att inte sjukvården överbelastades. Det bästa medborgare kunde göra var att leva sina liv som vanligt och att tvätta sina händer regelbundet med tvål och vatten. Gärna så lång tid som det tar att sjunga ”Happy Birthday” två gånger på raken.

Richard Pohle / AP

Storbritanniens premiärminister på en presskonferens den 16 mars 2020.

Richard Pohle / AP

Men den 16 mars kom en brytpunkt. Då publicerades en forskningsrapport från universitet Imperial College i London. Rapporten landade i att den dåvarande mildare brittiska strategin riskerade att leda till hundratusentals döda britter och en sjukvårdskollaps. Slutsatsen blev: Agera nu! Vänta inte. En vecka senare var alla skolor i landet stängda, och invånarna fick endast umgås med personer de bodde med.

Vi ska inte stänga skolor och sådant förrän vi absolut måste

Rapporten från Imperial College fick också stort genomslag i Sverige. Folkhälsomyndigheten hade länge hyllat britternas agerande som man menade var mer vetenskapligt än många andra länders drastiska nedstängningar:

– Jag har lyssnat på vad britterna säger och de säger precis som vi gör i Sverige, sa Anders Tegnell i en intervju med Aftonbladet och fortsatte:

– Hela idén med att göra rätt sak vid rätt tillfälle. Vi ska göra det vi kan för att hålla nere kurvan. Vi ska inte stänga skolor och sådant förrän vi absolut måste.

Många frågade sig nu varför inte Folkhälsomyndigheten gjorde som alla andra. Kritik växte fram om att Sverige borde införa hårdare tag.

Var verkligen lockdown räddningen?

I mitten på september förra året intervjuades Norges smittskyddschef på Folkehelseinstituttet, Frode Forland, angående Norges låga dödstal. Då hade knappt 300 dött i Norge och nästan 5 900 i Sverige. Hans förklaring till Norges låga dödstal var att Norge stängde ned mycket hårt och mycket tidigt under våren.

Beslutet fattades också vid rätt tillfälle. Norrmännen förstod att det var allvar vilket ledde till en kraftig minskning av smittspridningen. Mindre smitta ute i samhället ledde till mindre smitta bland riskgrupper. I Norge var andelen döda på äldreboenden och sjukhem runt 50–60 procent, ungefär samma som i Sverige.

– Om man håller trycket nere i samhället som sådant blir det färre som avlider på institutionerna, sa Frode Forland och syftade bland annat på norska äldreboenden.

Det är bristen på åtgärder som har avgjort att det har blivit på det här viset

Den svenska överläkaren och professorn Björn Olsen från Uppsala Universitet hade sedan pandemins början kritiserat Folkhälsomyndigheten och den svenska strategin. Under våren ville han att Sverige skulle göra mer. Han var inne på samma linje som Forland. Skillnaden mellan Sveriges och Norges dödstal hade inte bara att göra med äldreboenden. Förklaringen var att Sverige hade en stor samhällsspridning. Den hade kunnat undvikas om man under våren infört omfattande nedstängningar och hårdare karantänsregler, menade han.

– Det är bristen på åtgärder som har avgjort att det har blivit på det här viset, sa Björn Olsen i en intervju i slutet av juli 2020.

Pontus Lundahl/TT

Björn Olsen, professor vid Uppsala universitet och infektionsläkare på Akademiska sjukhuset har varit en av Folkhälsomyndighetens största kritiker.

Pontus Lundahl/TT

Anders Tegnell höll inte med:

– Vi står fortfarande kvar vid att det här är en väldigt komplex situation och det finns väldigt många anledningar till att det skiljer sig så mellan Sverige och Norge. Han fortsatte:

– Vi kan utifrån bedömningen av de svenska insatserna vara klara på att vi inte tror att en nedstängning hade påverkat smittspridningen på äldreboenden.

LOTTE FERNVALL

Anders Tegnell på en presskonferens i mitten av april, 2020.

LOTTE FERNVALL

Tegnell tog Nederländerna som ett exempel. Ett land som då låg nära Sverige i antalet döda men som också stängde ned hårt och tidigt. I Aftonbladets jämförelse är Nederländerna till och med två dagar snabbare än Norge. Det tog 19 dagar från att smittspridningen tog fart tills man infört maximala restriktioner under våren 2020. Nederländernas nedstängning låg också på ungefär samma nivå som Norges. Ändå dog det långt många fler nederländare.

Ett annat exempel är Belgien som hade flest dödsfall i relation till befolkningen under våren. Precis som i Sverige hade smittan tagit sig in i äldreomsorgen. I mitten av april var 40 procent av alla dödsfall personer som avlidit på äldreboenden.

Även Belgien hade stängt ned tidigt med kraftfulla åtgärder. Man var en dag snabbare än Danmark.

Det tog 13 dagar för Belgien att införa maximala restriktioner från dess att smittspridningen tog fart.

Restriktionerna var dessutom tuffare än de i Danmark och Norge. Belgare fick endast lämna sitt hus av medicinska skäl, för att gå ut med hunden eller för en timmes träning om dagen. Polisen bevakade parker med drönare och dryga böter väntade den som inte följde reglerna. Alla affärer utom matbutiker tvingades hålla stängt.

Trots strikta restriktioner dog det belgare i tusental. I efterhand har många tänkbara förklaringar dykt upp: de stängde inte tillräckligt tidigt, de räknade dödsfall mer rigoröst än andra länder, det är ett ovanligt decentraliserat land med mycket byråkrati, det rådde stor brist på skyddsutrustning. Precis som i Sverige var det också många belgare som förde smittan med sig hem efter att ha varit på skidsemester i norra Italien. Oavsett förklaring står det klart att en hård och relativt snabb lockdown inte räddade Belgien.

Francisco Seco/AP

En sjukvårdsarbetare i full skyddsmundering kremerar en person som avlidit i covid-19 i Lommel, Belgien. Bilden är från 10 april 2020.

Francisco Seco/AP

Lärdom från Norge: en låg allmän smittspridning leder till färre dödsfall på äldreboenden. Lärdom från Belgien och Nederländerna: tidiga och hårda lockdowns räcker inte som skydd mot utbredd allmän smittspridning.

Sveriges coronastrategi

Sverige trodde inte på nedstängning. Enligt Folkhälsomyndigheten var nedstängningen av skolor och gränser i omvärlden något som gjorde mer skada än nytta:

– Stänger man ned allting är det enda man gör att man skjuter problemet framför sig under en vecka eller två. När man sedan öppnar igen finns problemet kvar, sa Anders Tegnell i en intervju med SVT den 17 mars.

Eftersom vaccin troligtvis skulle dröja – i värsta fall i åratal – var befolkningen sårbar för smitta även efter en lockdown. Sverige uteslöt inte att hårdare tag kunde bli aktuella framöver, men de skulle i sådana fall genomföras vid rätt tillfälle. Till exempel skulle man kanske behöva stänga skolor om elever och personal drabbades av större utbrott. Men så såg det inte ut. Väldigt få barn verkade bli sjuka.

Folkhälsomyndigheten ansåg därför att en nedstängning av skolan skapade fler problem än det löste. Kanske kunde det till och med leda till att smittspridningen förvärrades. Barn som stannar hemma från skolan fortsätter träffa sina vänner på fritiden och smittar då kanske äldre familjemedlemmar.

Jag skulle säga att det är Norge som är försökskanin, minst lika mycket som Sverige.

Grannlandet Norge hade en annan syn. Anders Tegnell fick frågan av norska tidningen VG om Sveriges befolkning var försökskaniner i kampen mot corona. Tegnell svarade "Jag skulle säga att det är Norge som är försökskanin, minst lika mycket som Sverige. Ni inför restriktioner som aldrig tidigare blivit införda".

Sverige har också en tradition av att vara försiktiga med tvång. Hellre ge rekommendationer och sedan lita på att folk lyssnar på myndigheters råd.

– Befolkningen litar på oss och vi ser att individen tar ansvar för sig själv. Det är väldigt tomt på Stockholms gator och kontor nu. Människor har frivilligt minskat kontakten med varandra – kanske lika mycket som i länder där tvång och förbud har använts, fortsatte han.

Svenskarna rörde sig mer än andra

Det där sista var en sanning med modifikation. Telia hade under mars analyserat svenskars resvanor. Med hjälp av mobildata kunde de se hur många personer som befinner sig på en plats vid olika tillfällen, och kunde på så vis se skillnader i hur folk reser. I till exempel Stockholm och Malmö hade resandet minskat med 28 procent mellan 9–16 mars 2020. Kraftigaste minskningen var på orter med mycket kontor och arbetsplatser. Områden i Stockholm som Stockholm City, Frösunda och Arenastaden var nästan helt öde.

ALI LORESTANI / TT / TT NYHETSBYRÅN

Vasagatan vid Stockholms central den 27 mars, 2020

ALI LORESTANI / TT / TT NYHETSBYRÅN

Stockholm var dock den huvudstad i Norden där minskningen i resande var lägst. I Helsingfors var det minus 34 procent, i Köpenhamn minus 37 procent och i Oslo minus 42 procent. Folk hade kraftigt minskat sitt resande i Sverige, men inte lika mycket som befolkningen i våra grannländer.

Inför påskhelgen oroade sig myndigheterna i Sverige för att svenskar skulle lämna sin hemort och då sprida smitta runt om i landet. Men siffror från Telia visade i efterhand att folk hade hörsammat myndigheternas vädjan om att inte resa bort över ledigheten. Resor till exempelvis Åre och Gotland hade minskat med mer än 90 procent jämfört med påskveckan 2019. Även orter nära Stockholm såg över 70 procent färre besökare. Folk höll sig kvar i sin hemort.

Svenskarnas beteende på hemorten står dock ut om man jämför internationellt. Google har publicerat data på hur stor minskningen i folks rörelsemönster var under pandemin. Under våren 2020 minskade inledningsvis svenskars rörelse i samhället i nästan samma takt som hos övriga länder i Europa. Men sedan fortsatte minskningen långt längre i andra länder. Till exempel var det i genomsnitt 60 procent färre besökare i verksamheter inom shopping och nöje i Europa i början av april. I Sverige var minskningen knappt 30 procent.

Linjerna visar minskningen i folks rörelsemönster inom verksamheter för shopping och nöje i alla länder i Europa. Om en linje går ned till minus 60 så innebär det att 60 procent färre människor besökte restauranger, caféer, tivoli och liknande verksamheter i landet vid den tidpunkten. I Sverige, den gula linjen, var minskningen inte lika stor som i övriga Europa. Siffrorna kommer från Google.

Svenskarnas mer aktiva beteende syntes också i smittspridningen. I beräkningar av virusets spridningstakt, det så kallade R-värdet, stod Sverige ut. Sverige var det enda landet av elva undersökta europeiska länder där man med säkerhet kunde se att spridningstakten fortfarande ökade, det vill säga att R-värdet låg över 1.

Grusade förhoppningar

Folkhälsomyndigheten ansåg att virusets spridning i samhället inte gick att stoppa. Därför fanns endast två vägar att välja mellan för att skydda befolkningen från covid-19. Antingen vaccineras tillräckligt många, eller så utvecklar tillräckligt många antikroppar efter att ha varit sjuka.

Strategin att man ska bli av med det… den har vi skrotat

Eftersom många som blev sjuka helt saknade symtom skulle viruset komma tillbaka i en andra våg. Och ett vaccin skulle inte vara färdigt till dess. Anders Tegnell förutspådde att en andra våg skulle komma. Så hade det varit i tidigare pandemier.

– Det finns udda ströfall under sommaren och så finns det ju kvar i andra delar av världen hela tiden och kan fyllas på. Det kommer coronaviruset också att göra, även om man lyckas utrota det i något land här och där temporärt. Därför är strategin att man ska bli av med det… den har vi skrotat, sa han i en intervju i april 2020.

I stället var förhoppningen att tillräckligt många skulle utveckla antikroppar under våren, samtidigt som man skulle skydda riskgrupper från att bli smittade. I efterhand har Folkhälsomyndigheten anklagats för att ha haft flockimmunitet som ett mål i sig, något som Anders Tegnell konsekvent förnekat.

I interna mejl från Folkhälsomyndigheten mellan Anders Tegnell och olika kollegor framgick att man åtminstone diskuterade flockimmunitet som en möjlig konsekvens av strategin, något som först avslöjades av journalisten Emanuel Karlsten.

10 procent kanske kan vara värt det?

I en mejlkonversation mellan Anders Tegnell och en finsk kollega diskuteras effekterna av en potentiell nedstängning av skolan. Eftersom barn inte verkade få några allvarliga symtom skulle smittspridningen bland dem kunna leda till en högre immunitet i samhället. Kollegan tar upp att en nedstängning av skolan skulle kunna minska smittan bland den äldre befolkningen med upp till 10 procent. Tegnell svarar att ”10 procent kanske kan vara värt det?”

När Emanuel Karlsten i efterhand frågade om vad Anders Tegnell menade i mejlkonversationen svarade han att den handlade om immunitet som möjlig effekt av att hålla skolor öppna, inte att man planerade för en immunitet:

– Att hålla skolor öppna för att få immunitet var alltså aldrig aktuellt, säger han till Emanuel Karlsten.

Oavsett om det var en del av strategin eller inte trodde man på en immunitet hos svenskarna. I en intervju med norska NRK i mitten av april 2020 spekulerade Anders Tegnell om den då avtagande smittspridningen i Stockholm:

– Vi har så pass många immuna att det får en effekt på smittspridningshastigheten. Möjligen kan det vara det som gör att vi ser en liten minskning i smittspridningshastigheten framför allt i Stockholm.

Under maj 2020 undersökte Folkhälsomyndigheten hur stor andel av befolkningen i Stockholm som hade antikroppar. Resultatet visade att tio procent hade utvecklat antikroppar, hälften av vad man hade hoppats på. Samtidigt hade smittan under våren tagit sig in på äldreboenden över hela landet och dödstalen var många gånger högre än i andra länder.

Vårens förhoppningar grusades.

Felaktiga prognoser inför hösten

Även om immuniteten bland svenskar inte var på den nivå som man hoppats på blev situationen mycket bättre under sommaren 2020. Plötsligt pekade alla kurvor åt rätt håll.

I slutet av augusti var det endast 17 covidpatienter som vårdades på intensivvårdsavdelning, att jämföra med över 500 under våren. Smittspridningen var på rekordlåga nivåer och genomsnittliga antalet dödsfall per dag var nu runt 3 personer.

Den 21 juli 2020 presenterade Folkhälsomyndigheten en rapport där de simulerade tre scenarier på hur smittspridningen under hösten och vintern kunde tänkas fortsätta. Det första scenariot, kallat scenario 0, var att pandemin skulle fortsätta klinga av som under sommaren – att den i stort sett var över. Det andra, scenario 1, innebar att tillfälliga utbrott av smitta skulle dyka upp lokalt och sedan snabbt avta. Det tredje scenariot, scenario 2, innebar att smittspridningen skulle öka i jämn takt för att nå en topp under våren 2021. Rapporten togs fram för att kunna användas av myndigheter i sin planering inför hösten.

Antagligen blir utvecklingen betydligt bättre

I det värsta scenariot, scenario 2, antogs över 4 400 personer dö i covid-19 det närmaste året och Sveriges skulle i sådana fall nå 10 000 döda i september 2021. Dödstalen i rapporten hoppades man var överdrivna. Anders Tegnell kallade därför siffrorna ”ett absolut värstascenario”.

– När man beräknar gör man ett antal antaganden och vi har varit ganska konservativa. Antagligen blir utvecklingen betydligt bättre, sa Anders Tegnell i en intervju i Aktuellt.

Verkligheten blev i stället mycket värre. Alla Folkhälsomyndighetens scenarier visade sig vara underskattningar. Antalet covidpatienter som behövde vård på sjukhus blev betydligt större än vad man räknat med. Så även dödsfallen.

Den streckade linjen visar Folkhälsomyndighetens prognos på antalet covidpatienter per vecka enligt scenario 1. Den gula visar hur många det sedan blev under hösten och vintern 2020 i genomsnittligt antal patienter per vecka.

Resten av pandemin

Våren 2020 hade Sverige varit långsammare och försiktigare i sin coronastrategi än större delen av Europa. När dödstalen sedan steg allt högre under april höjdes också allt fler kritiska röster. Tonen var hård. I en debattartikel som publicerades på DN Debatt den 14 april framförde 22 forskare hård kritik mot den svenska coronastrategin och ledarskapet bakom den. Regeringen, menade man, var frånvarande och hade helt delegerat ansvaret till tjänstemän ”som hittills inte visat prov på någon talang att vare sig förutspå eller begränsa den utveckling vi nu lever med”.

I sitt sommarprat från förra sommaren tog Anders Tegnell upp kritiken som framförts under våren:

– Det kom tidigt och snabbt mycket kritik och ifrågasättande, speciellt från en grupp forskare och debattörer som under årtionden pekat på pandemirisken vid varje nytt fall av sjukdom i Kina. De kände nu att man äntligen fått rätt och kommunicerade ofta och gärna att vi på Folkhälsomyndigheten inte tog faran på tillräckligt stort allvar.

Sverige har en tradition där regeringen överlåter mycket av beslutsfattandet till sina myndigheter. Så var det inte i andra länder. I Danmark körde regeringen över sina expertmyndigheter och införde restriktioner som gick längre än vad experterna hade rekommenderat.

I Sverige genomförde regeringen det som Folkhälsomyndigheten och Anders Tegnell rekommenderade.

När sedan nästa våg av corona sköljde över Sverige under hösten 2020, skulle Folkhälsomyndigheten agera annorlunda? Skulle regeringen?

Den andra vågen

Exakt när den andra vågen började är svårt att säga, men klart är att det tog fart under andra halvan av oktober. Folkhälsomyndigheten fick rätt i sina tidigare uttalanden att länder som under våren stängt ned fortfarande var sårbara för utbrott. Några av de länder som drabbades hårdast under hösten hade klarat sig förhållandevis väl under våren. Portugal, Ungern, Polen, Slovenien och Tjeckien är några exempel där dödstalen sköt i höjden under vintern 2020 och våren 2021. Men Anders Tegnell fick inte rätt i förhoppningen att Sverige skulle klara sig bättre denna gång.

I början av januari 2021 behövde nästan 3 000 covidpatienter i Sverige vård på sjukhus. Toppen under våren var runt 2 300.

Den andra vågen var också dödligare än den första. Trots nya rutiner, mer utbildning, bättre skyddsutrustning och en viss immunitet tog sig smittan återigen in på landets äldreboenden. Den 28 december dog det 121 personer av covid-19, den dödligaste dagen i Sverige under hela pandemin. Men den här gången stod Sverige inte längre ut som ett av de länderna som drabbats värst i Europa. Vi låg någonstans mittemellan.

Diagrammet visar genomsnittligt antal döda per dag för alla länder i Europa mellan 1 agusti 2020 och 1 juni 2021. Den orangea linjen visar Sveriges dödstal, de gråa linjerna är övriga länder i Europa.

Regeringen griper in

Under november ökade smittspridningen kraftigt i nästan hela Sverige. Folkhälsomyndighetens planering och strategi hade misslyckats. Fram tills nu hade Sveriges regering varit lojal mot sin expertmyndighet och delegerat i stort sett alla beslut till Folkhälsomyndigheten. Kritik hade haglat från debattörer, experter och från oppositionen i riksdagen. Man menade att regeringen duckade från sitt ansvar. Som kontrast hade Norges statsminister Erna Solberg under våren beskrivit det som otänkbart att tjänstemän skulle bestämma om så pass viktiga och omfattande åtgärder.

Men så i november hände något. Statsminister Stefan Löfven kallade till presskonferens den 16 november och meddelade att allmänna sammankomster skulle begränsas till max åtta deltagare från det tidigare taket på 50. Reglerna gällde även grundlagsskyddade rättigheter som demonstrationer. De saknade ”motstycke i modern tid", enligt statsministern. Han la också stor vikt vid individens egna ansvar: ”Gå inte på gym, gå inte till bibliotek, gå inte på middag, ha inte fester – ställ in”.

Regeringen / TT NYHETSBYRÅN

Statsminister Stefan Löfven (S) under en digital pressträff den 16 november 2020. Taket för allmänna sammankomster sänktes till max åtta personer. De nya restriktionerna trädde sedan i kraft den 24 november.

Regeringen / TT NYHETSBYRÅN

På presskonferensen närvarade ingen representant från Folkhälsomyndigheten. Senare samma dag intervjuades Anders Tegnell i Sveriges Radio och fick frågan om när de bestämde sig för att sätta ned foten och införa det nya maxtaket:

– Det här är ju regeringens beslut när det gäller hur många som får samlas, så det är inte vi som sätter ned foten överhuvudtaget.

Två dagar senare kommer ytterligare bud från regeringen. Från och med den 20 november skulle alkohol endast få säljas till klockan 22 på kvällen.

Snabb lockdown verkar inte spelat någon roll

Om vi bortser från våren 2020 skedde det enligt Aftonbladets beräkningar fyra ytterligare kraftiga ökningar av smitta av covid i Sverige, det vi valt att kalla utbrott. Det första under augusti 2020. Då låg antalet på så låga nivåer att inga större skärpningar av restriktioner skedde.

Nästa var det som kom att kallas andra vågen. Det utbrottet började i mitten av september 2020 och ökningen pågick sedan tills någonstans runt årsskiftet. Det var under andra vågen som toppen av Sveriges restriktioner nåddes. Det dröjde innan Sverige satte ned foten på nationell nivå då man först försökte bromsa genom regionala rekommendationer. Från starten på utbrottet tog det 91 dagar tills man nådde toppen i nedstängningsnivå i Sverige.

Den tredje vågens utbrott skedde i mars och april och drevs av den mer smittsamma brittiska varianten av coronaviruset som fick fäste i Sverige. Men för våren går det inte att beräkna hur lång tid det tog för Sverige att svara på utbrotten. Man skärpte nämligen aldrig restriktionerna ytterligare.

I en jämförelse med övriga länder i Europa betyder det här att vi återigen hamnar i botten i hur snabba länder var. Endast tre länder har sedan våren 2020 varit långsammare under utbrott: Österrike, Lettland och Slovakien.

Utifrån Aftonbladets undersökning går det dock inte att säga om länders kvickhet i att införa lockdown betytt att färre har dött. Spanien, Italien, Belgien, Tjeckien och nästan alla länder på Balkan har alla varit betydligt snabbare än Sverige i att införa lockdown. Samtidigt har alla högre dödstal i förhållande till sin befolkning.

I Tjeckien, det land som hade de högsta dödstalen vintern 2020-2021, tog det i genomsnitt 26 dagar innan man införde maximal lockdown. Men det hejdade inte antalet dödsfall.

Sverige och framtiden

Sverige införde aldrig en hård lockdown och Anders Tegnell har vid många tillfällen fått svara på frågan varför. Till Financial Times har han sagt att ”det är som att använda en hammare för att döda en mygga”. Det är helt enkelt ett dåligt verktyg för att bekämpa smitta, enligt Tegnell. Det skadar befolkningen, särskilt barn om man stänger skolor, men det är också nästan omöjligt att i efterhand utvärdera vad som har fungerat. Man gör allt på en gång.

I sitt sommarprat från förra sommaren berättade Anders Tegnell om vad han lärt sig i sitt arbete när han varit i andra länder som drabbats av olika epidemier. För att stoppa en smitta i ett land krävs att man har befolkningen med sig. Folket måste förstå varför man inför en viss åtgärd då det är deras vardag som påverkas.

I både Sverige och Norge har man undersökt opinionens stöd för ländernas hantering av pandemin. I båda länderna ser man det kraftigaste stödet under våren, sedan lägre nivåer under hösten och vintern. Men det är hela tiden ett starkare stöd hos den norska befolkningen. Norges kraftiga inskränkningar i människors vardag gjorde inte befolkningen mer skeptisk till strategin, snarare tvärtom.

Folkhälsomyndigheten, som under pandemin betonat sin tillit till det svenska folket, kanske missbedömde hur följsamma människor skulle vara?

Kritiker menade att Folkhälsomyndigheten varit långsamma och inskränkta – man testade inte tillräckligt, man ignorerade bevisen för att de utan symtom också smittar, man införde inte munskyddskrav trots mer och mer stöd för det i forskningen, man stängde inte ned tillräckligt när det behövdes.

Mycket av kritiken kanske kan sammanfattas så här: man gjorde inte så mycket man kunde så snabbt som möjligt. I stället införde Sverige restriktioner gradvis, och nöjde sig i många fall med att ge råd snarare än förbud. Det ansågs mer långsiktigt hållbart.

Internationellt gick Sveriges strategi från att ses som intressant under våren, till att under sommaren ses som ett misslyckande, till att under hösten ses som ett föredöme, till att under vintern ses som ett skräckexempel. Inte nog med att vi hade katastrofala dödstal under våren, det blev ännu värre under hösten och vintern. Till och med kungen beskrev den svenska coronastrategin som ett misslyckande vintern 2020.

I skrivande stund är pandemin inte över. Mutationer av viruset ger nya utbrott, även där många är vaccinerade. Just nu ökar exempelvis smittspridningen i Storbritannien. Kanske får vi en fjärde våg i höst. Hur kommer Sverige att agera då?

Våren 2020 övergav Folkhälsomyndigheten strategin att försöka stoppa smittoutvecklingen i Sverige. Enligt Anders Tegnell var det helt okontroversiellt om man tittade tillbaka på tidigare pandemier. Det går inte att helt stoppa allmän samhällsspridning under en pandemi. I stället bör man bromsa och lindra skadorna. Det var enligt klassisk pandemibekämpningsmodell. Tidigt våren 2020 betonade han flera gånger att han och hans kollegor i grannländerna var eniga om vad som behövde göras. Men sen var det ”som om världen blivit galen”.

Alla andra länder i Europa övergav gamla strategier och provade något nytt. De gjorde som länderna i Asien och stängde ned så snabbt de bara kunde. De hoppades sedan kunna hålla smittan borta med ny teknik, nya metoder och ny forskning.

I en intervju i slutet av juni i år fick Anders Tegnell frågan om vad som blir annorlunda vid nästa pandemi:

– Det är det vi inte vet och därför måste vi vara flexibla.

Källor och metod

Aftonbladet har använt data från Oxford Covid Government Response Tracker, OxCGRT – en databas över länders agerande under pandemin. Databasen är skapad av institutet Blavatnik School of Government vid Oxfords universitet i England.

Institutets forskare har beräknat ett värde på hur kraftfulla länders lockdown är, kallat ”Stringency Index”, ett värde på ett lands nedstängningsnivå. Man kan läsa mer om denna beräkning och vad som beräknas här. Aftonbladet har sedan jämfört värdet med hur den genomsnittliga smittspridningen har sett ut för länder. Den genomsnittliga smittspridningen är hur många nya fall som bekräftats per dag de senaste två veckorna. Vi har sedan undersökt hur många dagar det tagit för varje land i Europa att nå maximal nedstängning under ett utbrott av covid-19, samt vilken maxnivån var.

Ett utbrott definieras som att antalet nya bekräftade fall per dag är minst tolv procent högre jämfört samma siffra en vecka tidigare och att denna ökning fortsätter i minst fem dagar i sträck. Om ett nytt utbrott bryter ut inom sju dagar efter ett annat har klingat av har dessa slagits ihop till ett. Syftet har varit att med så hög träffsäkerhet som möjligt pricka in nya utbrott av covid-19 i länderna.

Siffror på smittspridning kommer från Johns Hopkins University, CSSE.

Text och datajournalistik: Johan Ekman

‎‏‏‎Utveckling: Ulrika Andersson

Design: Daniel Kozlowski

Redaktionell utvecklingschef: Titti Jersler

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson

Stf ansvarig utgivare: Martin Schori